bosunga

Det började långt innan jag föddes med en häst som hette Hanza. Det var en korsning mellan Nordsvensk Brukshäst och Fjordhäst. En av pappas bekanta skulle slakta henne, 18 år gammal, pappa tyckte synd om henne och köpte henne för 3000, då ingick en körsele som vi fortfarande har kvar. Men man kan ju inte ha hästar ensamma så vi köpte Selma.

Selma och jag precis innan vi tog bort henne

MEn har man barn som vill ha egne häst men inte riktigt klarar av en stor häst så köper man en liten. Så mamma bestämde sig för att köpa ett shettis föl.. bara det att när dom skulle hämta hoonm var han så liten att han nästan försvann i transporten, så mamma tar  Fölets mamma med. men fölets mamma var dräktig. SToet hette Lolly och Fölet hette Kalle

Lolly, jag och malin(min storasyster)

Lolly fick ett hingstföl som döptes till Trolle och båda fölen såldes. En av dem gick bra på travet och den andra blev ridhäst. Sedan föddes jag. Lolly fick fåång och efter bara något år tog vi bort henne då hon var gammal och vi inte tyckte hon skulle gå i en tråkig hage längre. hon var även så pass sjuk att hon nästan inte ens kunde se på gräs förens hon fick fångkänningar. 2000 tog vi bort selma efter som hon var så pass sjuk. då var vi och kollade på Miss Maxi. Dumt nog provred vi inte henne utan köpte henne bara. maxi

Hon var inte inriden trost fem år gammal. Det enda som var gjorts var små barn som låtit henne göra vad hon ville. så när man satte krav på henne kastade hon av. Vi lånade min kusins westernsadel. Hon red in henne och kunde snart rida utan Westernsadel. 2004 dog Hanza Bara 28 år gammal

bara någon vecka innan  hon dog.

Vi började Akut leta ny häst och hittade en som stod i Garda på en ridskola. Hon var ingen ridskole häst men ägaren sålde henne för att hon vägde för mycket och Flinga inte var viktbärande. Hon hade även något problem med benen så ett av kraven var att hon skulle få bli körd och gå som skogsmulle. Ett annat krav var att hon inte skulle gå ensam och det var en självklarhet för oss...

bilden är tagen då vi var och kollade på henne.

Flinga kom hem till oss och jag började på ridskolan där. När jag red Hanza var hon en stor Halvtjock häst och jag en liten tjej med korta ben. och ni kan ju själva se framför er att när man har ben som sticker rätt ut kan man inte skänkla. så jag skänklade med tyglarna och trodde jag gjorde rätt. när jag gjorde det på maxi vart hon sur och kastade av mig... på ridskolan skulle jag lära om.en häst och jag på ridskolan.

när jag gick på ridskolan var jag väldigt hästintresserad. Jag ville ha egen häst och vi hittade en häst. Det var ett gotlandsruss som stod i stan. men när vi väl ringde så ville dom inte längre sälja den utan dom ville bara ha en medryttare på den så det vart inget. Men Mormors väninna ägde 8 eller 9 shetlandsponnyer och vi frågade henne om vi kunde få låna en till mig. självklart fick vi det! så en vecka innan jag fylde år hämtade vi ett shettis sto som heter Baronessa

Baronessa och jag.

Vi hade Baronessa i ett Halvår innan vi lämnade tillbaka henne. Hennes ägare ville inte att hon skulle åka någonstans och vi skulle till fäboden och sedan vart det inget mer med henne. Jag red lite då och då på sommrarna 2007-2008. hade en kompis på sommarstället som älskade hästar likamycket som jag. Jag tröttnade Totalt på ridning ett tag och slutade. Vi red/körde hästarna bara en gång per år ungefär. Men jag fortsatte att fota och älska hästar. trodde inte att man kunde hoppa och rida dressyr med fjoringar och ville verkligen ha en connemara. fick såklart ingen. Men en dag laddade jag upp en bild på Dayveiws.

tror det var denhär bilden

Det var ett parstyckna som kommenterade 'Fan vad tjock din häst är!' eller något i den stilen. och nu idag vill jag takca dem! kommer tyvärr inte ihåg vilka det var men dom öppnade mina ögon! I april dehär året började jag rida dagligen på mi lilla tjockis. Eftersom jag är en hoppryttare hoppade vi nästan bara. Maxi fick OM HON HADE TUR en eller två vilodagar. Jag lekte ganska mycket med henne och hon gick väldigt mycket ner i vikt. Efter bara två månader kunde jag känna revbenen utan att trycka. Hon var faktiskt normalhullad ett tag. Sedan gick jag på sommarlov och hästarna med. Dom rymde ett par gånger och eftersom jag inte var hemma hamnade dom med korna (iochför sig bara för kanske en eller två dagar) och åt ganska mycket. så när jag kom hem började Bantningsprocessen igen. jag kämpar fortfarande med det. men jag skadade mig nu i mitten av september och dom fick vila två veckor. nu är jag igång och rider och leker med min fina dam igen. Jag kan tillochmed rida ut utan att flinga rymmer!

maxi när vi lekte innan sommaren

Jag har väldigt dåligt självförtroende och en dag gick allt åt fanders på ridbanan.(det är en åker men jag kallar den ridbanan för det är det närmaste jag kan komma en ridbana) Maxi bara stack och bråkade helatiden. jag vart så nere så jag red till huset och sa till mamma 'nu rider jag ut! flinga kommer bli oroligt men det skiter jag i! det värsta som kan häna är att hon rymmer och då sticker hon antagligen efter oss!' mamma svarade bara 'det blir säkert jettebra!' och det blev det! båda hästarna var rejält svättiga när jag kom tillbaka efter 40 minuter men sedan dess har jag kunnit rida ut...

Det var en kortfattad historia om hästarna jag har haft genom åren1 kommentera gärna ett häst namn om ni vill vet mer! :)

/matilda